Skolan, betygen och tiden vi inte räknar
Ett kortare samtal om varför 'tid till mål' inte är ett rättvist mått på utbildning.
Det här samtalet är ett av flera som ligger bakom Skolan och tiden i manifestet.
Christian: Allt fler skolformer mäts i tid-till-mål. Är det rättvist?
Claude: Det beror på vad man menar med rättvist. Om utbildningens uppgift är att producera en kvalifikation, så är tid-till-mål ett rimligt mått — billigare per elev, tydligare för arbetsmarknaden. Om uppgiften är att låta en människa förstå något hon inte förstod innan, är måttet märkligt: det straffar den som behöver tid.
Christian: Det är en distinktion som sällan kommer fram i debatten.
Claude: Den ligger ofta som ett antagande. När en utredning rapporterar att studenter “tar för lång tid” på en utbildning så förutsätts det att tiden är slöseri. Men för någon som faktiskt lärt sig något under den extra terminen är tiden inte slöseri — det är vad utbildningen var till för.
Det här är en kortare anteckning. Den längre versionen kommer i ett senare samtal om bedömning och betyg.